München 2007/2008/2009

Vi började med mottagning hos Rosi, där serverades mousserande och snittar. Efter lite mingel var det dags att hitta sin bordsdam respektive bordsherre genom ett litet memory som Rosi ordnat. Det var kanske inte helt enkelt men tillslut hade alla hittat varandra och alla tjugo gick i gemensam trupp till restaurangen där vi skulle äta.

Då vårt långbord var försett med sånghäften dröjde det inte länge tills första sången ljöd genom restaurangen. Eftersom det var mest gamla svenska schlagerfavoriter som prydde sånghäftsbladen med var det lite svårt för de stackare som inte pratade svenska men de gjorde så gott de kunde och hängde med riktigt bra. En tysk och en norsk schlager var dock med så det jämnade ut det hela lite.

Varmrätten dröjde inte länge och alla tyckte att det smakade bra. Under middagen hade vi bland annat en schlagerfrågetävling och förstås många sånginslag. Henrik och Gustav framförde skönsång om att man ska dricka mer öl på signaturmelodin till Schlagerfestivalen och Emelie hade skrivit en rolig (om dock en aning intern.. haha) text till "Fångad av en stormvind". Riktigt roligt att höra!

   

Klockan gick fort och som fjärde bidrag gick Tyskland ut och deras "No Angels" framförde bidraget i korta glittriga kjolar. Tyskarna verkade inte så begeistrade men vi sympatiapplåderade lite. De nästkommande bidragen var inte så intressanta så vi fortsatte vår middag med efterätt och frågetävling. Däremot när nummer 15 närmade sig delades svenska flaggor ut och alla satte sig närmare storbilden för att heja fram Sverige. Vi hade texten till "Hero" upptryckt så alla kunde sjunga med. Efter avslutat nummer var det häftiga applåder och busvisslingar. Även de som egentligen inte är så intresserade av schlager verkade plocka fram det patriotiska i sig och röstade friskt på Charlotte.

Sedan var det ytterligare en liten paus innan Norge var på tur och vi passade på att utdela pris till dem som vunnit schlagertävlingen. Therese och Daniel var de lyckaliga vinnarna av en "schlagershot" med hela nio rätt av tio och närmast på utslagsfrågan.

Själva röstningsförfarandet var ju som alltid lite långdraget så vi minglade lite i baren och väntade på slutresultaten. Redan i början blev det ganska klart att Sverige inte hade någon chans så vi hejade lite på Norge istället. De två norrmännen i sällskapet tackade för tolvpoängaren från Sverige och gav tillbaka en sjua. Jaja...

   

Igår åkte vi till Tegernsee för att ge oss ut på en liten vandring. Gustav hade besök från Sverige så det var åtta tappra som åkte från Hauptbahnhof på lördagsmorgonen. Det tog ca 1½ timme med tåg för att komma fram till sjön och redan tidigt på morgonen var det varmt och solen sken från en klarblå himmel, vilket lovade gott inför resten av dagen. Bara ett par hundra meter från stationen började stigningen uppåt. Vi gick på en liten stig som slingrade sig fram och tillbaka mellan träd och stenar. Att svenskar sjunger mycket har vi fått höra under hela vår vistelse i Tyskland och den här resan blev inget undantag. Grabbarna som redan på tåget hade intagit de första ölen började med stämsång och olika kanonsånger. Det var allt från "Vattenmoln som faller ner" till "the drunken sailor". Den värsta måste dock ha varit när Pontus, Emil, Viktor och Gustav gjorde ett försök med Scatman's World.


Efter en vattenpaus bland stammarna fortsatte färden uppåt. Jag var verkligen imponerad av killarna för de fortsatte gårdagens ölintag med en jämn ström under vandringen. Jag höll mig till vatten. Efter ungefär en timmes vandring i skogen öppnade det upp sig framför oss och vi hamnade på en äkta Sound of Music-slänt. Var tvungen att sjunga lite "The hills are alive with the sound of music, With songs they have sung for a thousand years.." bara för känslans skull.

Tro det eller ej, men det tog nog längre tid att gå ner än upp. Dessutom var det nästan jobbigare för benen. Men det var en fin väg ner med en bäck som vi följde en bit och små vattenfall. Väl nere satte vi oss vid det gamla klostret (där det fortfarande finns munkar i källaren enligt Gustav) och åt mat. Alla var ganska medtagna och vissa ganska röda, men vid gott mod. Efter att vi ätit fick vi vänta lite innan tåget skulle gå tillbaka så Pontus och Emil tog det vågade beslutet att bada i Tegernsee. Vattnet var kallt men enligt deras utsago "....uppfriskande".